Klimat, anti-växthuseffekt

Bättrad den 2020-01-27 kl. 12:07 bättrad text; 20-01-26 bild konstbevattning; vattenånga kan ha primär växthuseffekt; 20-01-25 bild metan; 20-01-24 jordbruk metan, vattenånga bevattning; 20-01-22 inledning; Antropogena bidrag jordbruk; molnighet; definition av albedo; bild energibalans; Hildebrand; 20-01-21 minska Medelhavet eller Röda havet?; albedo, vatten, växter, öknar; havsströmmar, kontinentalförskjutning; Stabiliseringskraft, emissivitet, transmissivitet; 20-01-20 Slutsats 1, 2; beräkning layout; mänsklighetens bidrag med värmeproduktion till Tellus är försumbartsolinstrålning; Tellus är termonukleär; folkmängd; 20-01-18 GISS; inledning; troposfärens årliga medeltemperatur(?); 20-01-17 Ökenutbredning. Denna artikel publicerades första gången den 2020-01-17 kl. 17:38 på www.amorism.cc.

Artikeln kan komma att bättras.


Jpg. Lennart Bengtsson
Bild 1. Lennart Bengtsson och
jag Fredrik efter föredraget.
Artikeln är inspirerad av professor Lennart Bengtssons föredrag på studentföreningen Heimdal i Uppsala den 2020-01-16. Artikeln beskriver några av mina privata idéer och gissningar om klimat. (Amorister måste inte tro på vetenskapliga hypoteser. Amorist är man om man tror på amorism. Ingen måste tro på amorism. Amorism är mycket engagerad i filosofi.)

Tack till Lennart Bengtsson 
professor i meteorologi för det mycket intressant föredraget. Många fina tabeller och diagram visades. Han är internationellt känd forskare i meteorologi och klimat. Föredraget var förtroendeingivande. Men jag är inte expert på klimat och kan därför inte med säkerhet bedöma klimat-ämnet. Men kul att kolla ämnet (som en paus i mitt viktigare arbete som är för amorism). (Men mina ingenjörsexamina hjälpte mig att bedöma mycket i föredraget.) Jag hann tyvärr inte intervjua professorn. Jag har inte hunnit kolla denna artikel med honom. Artikeln är skriven ur mitt minne av föredraget. Det mesta i artikeln är mina egna tillägg av information, siffror och andra begrepp och använder min egen terminologi på vissa ställen i artikeln. Tack till Janne för att du inbjöd mig att höra föredraget!

Enligt professorn tror så gott som 100% av alla vetenskapliga klimatforskare att koldioxid (samt vattenånga och metan) är växthusgaser, alltså gaser som orsakar växthuseffekt. Men många forskare gör inte larmrapporter, även om somlig massmedia och somliga politiker som "nappar på" sådant eller missbrukar sådan information kan få människor att tro att klimatforskare är eniga om att Tellus löper stor risk på grund av klimatförändringar. Mina kommentarer i detta stycke är att somliga företag tjänar på växthuseffekten och på specifika sorters politik. Somliga tjänar på att konkurrenter i somliga länder motverkas. Somliga människor (i synnerhet avundsjuka) kan vilja ha höga skatter och mera av regleringar. Sådant samverkan kan bli som "ond spiral" som främjas av rädsla och girighet hos människor, företag, politiker och massmedia. Amorism varnar för sådant och har egen terminologi för att utbilda bättre om sådant. Underlåtelse att utbilda om amorism orsakar många onödiga problem för mänskligheten, se avsnittet Slutsats 2 nedan.


Bild 2. Denna artikel med
meteorologen Peter Hildebrand
säger att vi inte förstår exakt varför
temperaturen stiger och inte exakt
hur koldioxid inverkar. Mina
kommentarer är i rött.
Enighet råder om att växthusgaser bidrar till att temperaturen på Tellus (jordklotet) är högre än om växthusgaser inte funnits. Det hade knappt gå att bo på Tellus utan växthusgaser. Temperaturen vid Tellus yta (eller troposfärens medeltemperatur strax ovanför ytan i skugga?) hade då i genomsnitt varit ca - 18 ˚C, istället för som nu ca 14 ˚CTroposfären är atmosfären närmast jordytan. (Troposfären sträcker sig några tusen meter upp, där stratosfären börjar.) Solinstrålningen, närmare bestämt: den totala genomsnittliga energin från Solen till Tellus de senaste 400 åren tros/ gissas vara ca 173 000 TW (Terawatt). (Somliga kallar detta värde på solinstrålning för TOA.) Sedan år 1978 beräknas denna solinstrålning med satelliter. Det ger mycket mera exakt information än äldre observationer som gjordes från marken eller med ballonger. Effekten 173000 TW är ett genomsnitt som är beräknat sedan år 1978 med satellitdata. Denna effekt varierar ca ± 3,5 % varje år (sedan år 1978). Jag gissar att år 2017 kan mänsklighetens energibidrag netto ha varit ca 16 TW energi genom kärnkraft och fossila bränslen. (Mänsklig kärnkraft och mänsklig förbränning av fossila bränslen kan inte inräknas i det jag kallar Tellus's naturliga tillskott av energi. Ty mänsklig kärnkraft och mänsklig förbränning av fossila bränslen hade inte funnits utan människor. Jag gissar att VaclavSnil's figur är någotsånär användbar för överslagsberäkning: beräkning av mänsklighetens energibidrag netto är 140000 TWh/år (Terawattimmar enligt VaclavSnil's figur) / 8766 (timmar per år) ≈ 16 TW i genomsnitt år 2017. [Faktor: mänsklighetens energibidrag netto per år år 2017 jämfört med solens bidrag år 2017: 16 TW / (173000 TW + 16 TW) ≈ 0,00092.] Mänsklighetens tillskott av energi är alltså troligen försumbar jämfört med naturliga bidrag, (faktor 0,00092 jämfört med Solens och Tellus's bidrag).

Solens bidrag respektive Solens föränderlighet är intressanta faktorer. Den kan troligen (ännu) inte påverkas av människor. Även om mänskligheten utrotas skulle temperaturen kunna förändras drastiskt. Forskare tror eller gissar att solinstrålningen har ökat relativt kontinuerligt alltsedan en miljard år. Men sedan 1950-talet (förr gjordes inte så bra mätningar?) sägs den inte ha ökat tillräckligt för att förklara temperaturökningen. Ihågkom att moln har kraftig inverkan på hur mycket av solinstrålningen som reflekteras bort från Tellus. (Förmåga att reflektera ljus kallas albedo. Nuförtiden betyder begreppet albedo ofta: förmåga att reflektera elektromagnetisk strålning, alltså ljus och annan elektromagnetisk strålning.) Läs nedan om anti-växthuseffekt. Men moln har även växthuseffekt. Olika sorters moln har olika stor växthuseffekt.


Bild 3. Regelbundna mätningar av det jag
kallar stratosfärens temperatur strax ovanför
markytan har utförts här vid Stockholms
Observatorium
sedan 1700-talet.
Nuförtiden används denna fastighet
(tyvärr) till helt andra "aktiviteter".
[Temperaturens absoluta nollpunkt är - 273 ˚C. Om Solen skulle slockna gissar jag att troposfärens medeltemperatur (strax ovanför ytan i skugga) hade stabiliserats på - 220  (± 40) ˚C; jag kallar detta för mitt gissade temperaturtillskott från Solen. Gissningen kommer av att: 1. den genomsnittliga temperaturen i rymden är ca - 271 ˚C. 2. Plus att Tellus egen termo(nukleära) aktivitet skulle göra att temperaturen skulle bli över - 271 ˚C. Enligt artikeln Thermonuclear Reaction as the Main Source of the Earth's Energy (år 2013 i International Journal of Astronomy and Astrophysics) tros Tellus termonukleära värmeproduktion vara 25 – 49 TW. (Det tros enligt artikeln vara (10 gånger?) större energibidrag än energibidraget från radioaktivt sönderfall och tektoniska rörelser i Tellus. Tektonisk betyder: det som har att göra med planetens yta och planetens inre.)]





Stabiliseringskraft, anti-växthuseffekt och växthuseffekt (utveckla detta)

Bild 4. Tellus energibalans.
Tillägg: Temperatur handlar om
jämvikt mellan tillförd värmeenergi
och bortförd värmeenergi.
A. Ljus är elektromagnetisk energi.
Ljus (elektromagnetisk energi)
omvandlas till värmeenergi om
specifika omständigheter råder.
B. Värmeenergi omvandlas
till ljus om specifika omständigheter
råder.  C. Värmeenergi omvandlas
till rörelseenergi (t.ex. vind) om
specifika omständigheter råder.
.
Jag skapar här begreppet stabiliseringskraft eller temperaturfaktor för att förklara bild 4. Varje stabiliseringskraft har sin egen jämviktsekvation. Anti-växthuseffekt är (enligt mig) bland annat att Tellus yta och atmosfären tillsammans ofta strålar ut energi i rymden. När mera värme skapas av Solen och andra faktorer desto varmare blir Tellus. Värmande faktorer är främst: 
A) Solen, B) växthuseffekten, C) absorption i mark, vatten, atmosfär och moln. Frågan är hur mycket atmosfärens koldioxidkoncentration bidrar till ökad temperatur. Därom är somliga forskare inte eniga. Professorn menar att de alarmerande rapporterna i (svensk) massmedia är kraftigt överdrivna. Han menar nämligen att temperaturerna och havens vattennivåer inte kommer att öka så mycket. Det kan till och med hända att det jag kallar troposfärens medeltemperatur (strax ovanför Tellus yta i skugga) totalt kan minska även om koldioxiden ökar måttligt. A. Molnens inverkan på temperatur behöver utforskas. Samt när, var och hur bildas moln i atmosfären. Jag tror att molnens stabiliseringskraft av temperaturen avgörs av molnens höjd, temperatur, tid på dygnet och vinkel till (sol)strålningen. Ett problem kan vara att det troligen inte finns kontinuerlig (dygnet runt) statistisk över global molnighet [sort, höjd, riktning och energi(emission)], gissningsvis inte före år 1990? Nettoeffekten av alla moln är att de bidrar till minskad temperatur, nämligen på grund av mera eller mindre av: 1)  reflektivitet, 2) emission; ju varmare något är desto mera strålning kan det emittera. Ju mera som emitters ut i rymden desto större kylande effekt. 3) tramsmission (transmissivitet). B. Mera koldioxid i atmosfären gör att växter absorberar mera koldioxid. Utan växter hade atmosfärens koldioxidhalt varit mycket högre. C. Havsströmmar utjämnar temperatur och har viss anti-växthuseffekt. Kontinentalförskjutningen ändrar havsströmmar, vilket påverkar Tellus temperatur.


Reflektivitet (=reflektionsförmåga) har stor påverkan på temperatur 

Jag kallar gärna jordklotet för Tellus. Med "biosfärens temperatur" menar jag temperaturerna på och i marken, i hav, i sjöar, på och i isar och i troposfären. Olika krafter bidrar till Tellus temperatur. Jag kallar dessa för stabiliseringskrafter. På engelska kallas "stabiliseringskraft" för "forcing". Albedo kan ändra temperaturen dramatiskt, mera än de koldioxidhalter som FN's IPCC varnat för sedan 1990-talet. Reflektion av solstrålning påverkas av vinkeln till Solen. Vatten har lågt albedo, alltså starkast absorption av solinstrålning. Ju mera av kontinenterna (nedanför polerna) som minskas/dränks i vatten desto mera kommer en stabiliseringskraft att eftersträva höjd temperatur jämfört med nu (om hela Tellus täcktes skulle den genomsnittliga temperaturen stiga från 14 ˚C nu till ca 32 ˚C). Sådant kan ske om jordskorpan ändras, vilket sker kontinuerligt. Sådant kan (mänskligheten ännu inte) påverka drastiskt. Inte heller kontinentalförskjutning. Tektoniska rörelser bör beaktas. Forska mera om tektonik, vilket är en sorts geologi. (Havsströmmar har dessutom utjämnande effekt på temperaturen. Men havsströmmar, vindar och kontinenter samverkar, så den ekvationen är inte självklar.) Kolla: Min gissning (som inte är klimatexpert) är att Medelhavet skulle kunna tömmas genom att mera eller mindre blockera Gibraltar sund eller samtidigt tömma Röda havet genom att blockera Bab al-Mandab sundet. I takt med minskning av Medelhavet skulle albedo öka. Öknar i ekvatorialregionen kanske sänker Tellus temperatur. Is och snö har högt albedo. Ju mera av Tellus yta som täcks av is och snö desto kallare blir stabiliseringskraften. Öknar har högt albedo. Alltså, ju större yta som täcks av öknar desto kallare blir kanske Tellus stabiliseringskraft. Men mera öknar gör kanske att mindre koldioxid binds. Växter har lågt albedo. Ju större yta av Tellus som täcks av växter desto varmare blir Tellus stabiliseringskraft. Växter binder även växthusgasen koldioxid, det kan kanske motverka temperaturökning. Växters inverkan på temperatur är alltså inte självklar. Slutsats: tektoniska rörelser och solens kraft är (än så länge) utom mänsklighetens kontroll.

Professorn kritiserade att Sverige (nästan) inte har någon grundforskning om hur jordklotets temperaturer påverkas.  

Professorn sade att isbjörnarnas antal är någotsånär konstant. Jag tror att det finns flera (3-5 gånger så många?) isbjörnar nuförtiden som på 1960-talet. Orsaken är troligen minskad jakt. Sedan några år är populationen stabil. Men havsnivåerna stiger på många ställen i världen. (På somliga ställen sjunker den.) Vindar, temperaturer, nederbörder, tektoniska fenomen (naturlig kontinentalförskjutning) och lokala markförändringar påverkar havsnivåerna, (Venedig är ett exempel). 
Men inte mera än några (3?) decimeter de kommande 50 åren. Jag tror att Tellus årliga medeltemperatur (eller troposfärens medeltemperatur strax ovanför ytan i skugga?) har stigit ca 0,85 ˚C de senaste 140 åren (sedan år 1880); (variationer kan förekomma från år till år). [Siffran 0,85 ˚C fick jag ifrån GISS (Goddard Institute for Space Studies)]. Temperaturen måste mäta regelbundet på många olika platser vid Tellus yta för att få tillförlitliga värden på medeltemperaturen, ty vindar kan förändra lokala temperaturer dramatiskt. Jag tror att man förr i tiden inte riktigt förstod eller inte hade standardiserat hur temperatur skulle mätas; var termometrar ska placeras; hur de ska placeras; vid vilka tider på dygnet som temperatur ska mätas. Professorn sade att kanske kan medeltemperaturen stiga eller sjunka enstaka grader de kommande 50 åren. Professorn tror inte att här nämnda förändringar är något att oroa sig för. Professorn tror inte någon risk finns för det flertydiga eller otydliga begreppet "tipping point" eller "punkt utan återvändo", (viket han kanske skulle kalla obefogad alarmism). Jag blir mera ännu mera benägen att instämma i professorns kritik om man tillägger: kritiken gäller om utsläpp av koldioxid inte ökar drastiskt. Och om folkmängden inte ökar. Alltför många människor innebär att naturen påfrestas. 

Metan är en växthusgas. Men vad som händer med klimatet vid uppvärmning av det markbundna metanet vet man inte riktigt. Metanklatrat (metan infruset i vatten, även kallat "metanhydrat") finns i naturen i isiga områden. Man vet inte hur mycket metanklatrat som finns. Kanske finns mera metanklatrat på djupa havsbottnar än i tundra-områden. Men det är ytterst osannolikt att det skulle frigöras. Dessutom, det mesta metanklatratet som finns är troligen skapat av biologisk aktivitet, alltså nära 0 ˚C eller vid upp till 4˚C vid höga tryck, som i vatten nedanför 200-500 meters djup.

Jag tror att kanske kommer uppvärmning av tundra på norra halvklotet att öka växtligheten, vilken absorbera mera koldioxid om det blir varmare. Därigenom tror jag mera koldioxid binds om det blir lite varmare. Det kan långsiktigt få temperatursänkande effekt. Denna bindning av koldioxid samt moln är två av de effekter jag kallar anti-växthuseffekter. (Jag menar att ånga och vattenånga kan vara otydliga begrepp. Ånga betyder ofta osynligt vatten i gasform. Sådan ånga är ofta även blandad med luft. Men om vattenångan (den ång-haltiga luften) kyls bildas små vattendroppar i ångan. (Är det kallt blir det iskristaller.) Vattendroppar (eller iskristaller) syns som vit rök, även kallad aerosol. Man skulle kunna kalla sådant för vattenrök. Moln är till stor del sådan vattenrök. Vattenrök (och viss annan) rök reflekterar bort solstrålning, i synnerhet när röken finns på vissa höjder i atmosfären. Moln står för mycket stor del av anti-växthuseffekten, (vilket bekräftas av CERES-teleskopen sedan år 2002). Professorn tror att ökad uppvärmning kan öka mängden vattenånga och därmed troligen även moln-mängden. Även vulkaner kan kyla biosfären, åtminstone när de skapar moln. Några gånger i mänsklighetens historia har vulkanutbrott kylt biosfären och t.o.m. skapat svält. Dessutom, det fanns mycket mera koldioxid i atmosfären för många miljoner år sedan. 

Professorn tror även att massmedia "gärna" gör alarmerande rapporter. Ty sådant skapar uppmärksamhet och säljer mera. Jag tillägget: olika industrier och olika stater konkurrerar i världen. Somliga parter vinner på vissa larmrapporter och främjar dem kanske eller åtminstone gillar sådana larmrapporter. Andra förlorar. Professorn sade att antalet orkaner har inte ökat. Jag tror att det byggs mera och dyrare nuförtiden än förr. Och flera människor finns nuförtiden, även i orkan-drabbade områden. Därför ökar kostnaderna för orkan-skador. Men nettoresultatet på ekonomin BNP minskar enligt professor Bengtsson. Jag menar att man bör bygga bättre eller på bättre ställen om man helt vill undvika orkanskador.



Antropogena bidrag till temperaturökning (d.v.s. mänskligt skapade)

Bild 5. Metan har ökat. Metan står nuförtiden för ca
4 - 10 % (?) av växthuseffekten, kanske mera; kolla 
hur mycket detta bidar till uppvärmning. Men om metan-
koncentrationen i atmosfären fortsätter att öka så kan
bidraget till växthuseffekten bli långt mera än 10 %.
Jag har nämnt lite om detta ovanför och på andra ställen i denna artikel. En av mina gissningar är (tills vidare): Det blir alltfler människor på Tellus. Många ökenliknande områden odlas upp (med hjälp av vattendrag, brunnar eller avsaltning av havsvatten). Ökenliknande områden har relativt högt albedo, alltså reflekterar bort mycket energi, (beskriv här molnens inverkan). Jordbruk innebär växtlighet, vilket har lågt albedo, vilket innebär absorption av energi. Växtlighet torde  värma Tellus, i synnerhet i områden nära ekvatorn .....; i synnerhet där öken och ökenliknande områden omvandlats till bevuxna områden. Om grundvattnet inte låts rinna ut i havet så gör uppumpning av vatten att mängden vattenånga i atmosfären ökar. Vattenånga är en växthusgas. Då säger många "men växter har kylande (eller utjämnande) effekt" och "växter avger vattenånga" och "växter absorberar koldioxid". Men då svarar jag, ja, kylande lokalt. Men globalt måste effekten inte vara kylande; mina förklaringar av effekt 13 och 14 i bild 4 kommer strax (tillägg effekt 15)Metan är en växthusgas. Metan skapas naturligt (av arkéer och bakterier). Men även av mänskliga aktiviteter (a. utvinning av olja och naturgas samt b. växtodling, främst jordbruk, djur, idisslare, gödselstackar samt risodlingar) c. dåliga: soptippar, deponier innehållande organiskt material, latriner, kloaker/avloppshantering. Ju mera odling desto mera metan. 


Bild 6. Nuförtiden används årligen
ca 3 Teraton (tusen miljarder ton)
vatten till konstbevattning. Jag
gissar att minst 50 % av detta
vatten blir vattenånga och påverkar
växthuseffekten istället för att
rinna ut i havet (eller till sjöar)
 där det inte bidrar lika mycket.
Det mesta av detta vatten används
varma områden vid ekvatorn;
därför gissar jag att detta ökar  
uppvärmningen extra mycket.
Ju flera människor desto mera måste odlas för att skapa mat. Vattenånga är en växthusgas. Konstbevattning och den enorma antropogena användningen av gödningsämnen har gissningsvis ökat växtligheten. Sålunda har mänskligheten bidragit till atmosfärens innehåll av vattenånga och metan. Förbränning av naturgas, olja (biogas och ved) bidrar också till ökad mängd vattenånga i atmosfären. (Men jag gissar att det inte bidrar lika mycket som förångning via antropogent jordbruk?) Somliga vetenskapsmän säger att vattenånga endast bidrar sekundärt till växthuseffekten, alltså att mängden vattenånga ökar endast efter att värmen ökas. Men det stämmer troligen inte. Jag gissar att atmosfärens halt av vattenånga kan ökas före eller exakt samtidigt som atmosfärens temperatur ökar. Jag gissar alltså att vattenångans effekt kan vara primär växthusgas. Ty vattenånga kommer till atmosfären från ytor som är fuktiga (i synnerhet om ytorna är varmare än luften). Alltså till stor del från växter och mark som konstbevattnas (och gödslas antropogent), i synnerhet i områden som omvandlas från varma öken- och ökenliknande områden. Markområden kan ofta vara varmare än hav och sjöar (vid samma breddgrad och solinstrålning). Det bidrar extra till makens och växters bidrag till atmosfärens fuktinnehåll.


Slutsats 1: Överbefolkning, miljögifter, ökenutbredning

Jag gissar att överbefolkning, miljögifter och ökenutbredning är större hot mot mänskligheten än den nuvarande antropogena växthuseffekten. Jag är inte expert på ämnena överbefolkning, miljögifter och ökenutbredning. (Öknar kanske inte höjer temperaturen?) Men med ledning av det jag har läst på internet den 2020-01-17 så gissar jag att öknar utbreds delvis på grund av mänskliga aktiviteter, jordbruk och boskapsskötsel. Kanske inte främst på grund av antropogen växthuseffekt. Det finns alltså alltför många människor i vissa områden. Med dagens teknik finns troligen inte tillräckliga resurser för flera människor (i vissa områden). Somliga växter, somliga djur, somliga jordbruksmetoder och somliga aktiviteter är olämpliga i vissa områden. 


Slutsats 2

Jag m.fl. tror att utbildning om amorism är minst lika viktigt som gissningar, så kallad vetenskap eller lågkvalitativ vetenskap om Tellus temperatur. Jag vet inte om professor Lennart Bengtsson instämmer i denna slutsats. Jag tror även att brist på utbildning om amorism (utbildning om de amoristiska definitionerna och de amoristiska dygderna, främst total välvilja) alltjämt är ett av de främsta hoten mot mänskligheten. Stöd genom att stöda publikation av nästa utgåva av boken Amorism. Amorism menar att otacksamhet är tecken på orättfärdighet.



Symbol för amorism®
och Amoristerna.

Referenser och Länkar till några (av de hundratals) artiklarna på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du läsa om boken och gärna även köpa den. Även artikel om hur du ger gåvor till Amorism. Listan över länkarna:




Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.

*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.

3 kommentarer:

  1. Ska du göra en uppföljande artikel med klimat Greta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset! Det skulle kunna vara viktig artikel med tanke på hur stort genomslag som dominerande massmedier har. (Men jag hinner tyvärr inte nu.) Jag önskar dig allt gott!

      Radera
  2. Vad synd, jag hoppas att du får tid och tillfälle att träffa Greta. Jag tror ni kan få ett stort utbyte av varandra Kan du få henne att förstå amorismen förträfflighet vore mycket vunnet.

    SvaraRadera

Om du vill kommentera: Klicka på området för kommentar. Välj även "Kommentera som:" och välj om du vill kommentera som: "Google konto", "Namn/Webbadress" eller "Anonym". Annars kommer din kommentar inte fram.
Kommentarer bör vara på svenska och hålla sig till artikelns tema. (Comments in Swedish are prioritized.) Tips: Skriv din kommentar i ordbehandlare. Då blir kommentaren bättre och du kan spara den.