Trosbekännelse

Bättrad den 2019-08-29 bild helgande av trosbekännelsen; 19-07-26 Inledning; 19-07-23 Förklaring; Andra kyrkors trosbekännelser; 19-07-20 kl. 21:17 Trosbekännelse, 50 år efter att astronauten Edwin "Buzz" Aldrin i radion föreslog tystnad för kontemplation och beviljades det. Då firades eukaristin (nattvarden, alltså tacksägelsen etc.) i månlandaren (Apollo 11) på månens yta. Därefter besteg Neil Armstrong och han, som troligen var de första människor som besteg månen, en annan himlakropp, för första gången i mänsklighetens historia. (Tyvärr var kristen och fin "religiös" inspiration nästan förbjuden efter Apollo 8. Tyvärr är sådant onödigt förtryck vanligt.) Denna artikel visar vår trosbekännelse Symbolum amoristicum.


Bilden visar symbolen för amorism
och för föreningen, samfundet och
kyrkan Amoristerna. Läs om den
egentliga definitionen av
begreppet kyrka:
denna länk förklarar kyrka.
Inledning och bakgrund. Trosbekännelsen sammanfattar det viktigaste om amorism. Med glädje presenterar vi den kanske mest informativa, lärorika och trovärdiga trosbekännelsen i världen. En ny filosofi. Trosbekännelsen hjälper Dig att förstå världen, människor och Gud bättre. (Amorism, läran, accepterar specifika idéer om Gud. Amorism bygger inte på förklaringar om Gud. Därför kan även ateister vara amorister. Trosbekännelsens sista verser handlar om sådant.) Hittills så har amorism kanske världens enda eller första trosbekännelse (huvud-symbola) som nämner begreppen kärlek, välvilja, rättfärdighet och synd; och t.o.m. förklarar dessa med ny (unik) filosofi. I trosbekännelsen nämns även de amoristiska dygderna. Sådant är bästa grunden för att utbilda om god etik och god moral. Vi tror att vår trosbekännelse är bland det viktigaste som man kan utbilda om. Andra religioners trosbekännelser handlar endast om Gud eller att man ska tro på de däri otillräckligt beskrivna gud(arna). Andra trosbekännelser visas i denna och i andra artiklar via länkar.

Helgande av amoristiska
trosbekännelsen 

i augusti 2019.
Varje god lära bör ha en egen trosbekännelse; alltså ha någon sammanfattning eller innehållsdeklaration. Andra läror som enbart hänvisar till tjocka böcker och saknar trosbekännelse missförstås och missbrukas lätt eftersom de är svårare att överskåda. Lärare, allmänheten, politiker, ateister, psykologer, andra religioner och kyrkor bör lära sig av amorism för att få större trovärdighet. Alla avancerade begrepp i trosbekännelsen förklaras i boken Amorism. Köp boken. Då stöder du publicering av ännu bättre böcker och kunskaper. 

Trosbekännelser bör helst vara förklarande. Inte enbart hänvisa till svåra eller abstrakta ord om övernaturlighet som inte förklaras tillräckligt. Alla trosbekännelser i amorism handlar om amorism, alltså om visionen om kärlek, sanning och förlåtelse för lycka till alla, och förklaringar av sådant. Det gör Amoristernas trosbekännelse unik. Vår trosbekännelse förklarar vad rättfärdighet och synd är. Det ökar trosbekännelsens värde. (Våra tidigare trosbekännelser har samma innehåll, det viktigaste, men är kortare.) Amorism tror att rättfärdighet, kärlek, sanning och förlåtelse för lycka är mycket viktigt. Därför gynnar Amoristerna, kyrkan för amorism detta genom att läsa något ur vår heliga trosbekännelse på våra möten.

Amorism presenterar här nedan sin trosbekännelse. Den har inneburit många års utvecklingsarbete och ny, unik filosofi och ny, unik psykologi för att vara grunden för amorismens bättre förklaringar så många människor som möjligt. (Flera av de hittills mest kända kyrkorna har andra trosbekännelser.) Nedanför denna inledning finns trosbekännelsen. Därefter finns avsnittet Förklaring. Därefter finns avsnittet Andra kyrkors trosbekännelser.



Amorism®, grund och sammanfattning. 

TROSBEKÄNNELSE



Detta är den primära trosbekännelsen från den 2019-07-20.
Förkortningen (v…) visar vilken vers i trosbekännelsen som förklarar begreppet.
1Välvilja (v5) är kärlek. 2Välvilja är essensen (det viktigaste) i all äkta kärlek. 3Kärlek kan vara mera än enbart välvilja, nämligen även förverkligad välvilja, alltså handlingar som präglas av välvilja. (4Handlingar är frivilliga: •tankar, •ord, •gärningar och •underlåtelser.) 5Välvilja är att önska liv och lycka till någon; och att önska att motverka ofrivilligt lidande hos någon. 6Vilja (även välvilja) är prioriterad önskan, nämligen önskan som kan förverkligas genom handlingar, när man själv tror att det är lämpligt. 7Välvilja (kärlek och rättfärdighet (v34)) måste inte innebära gillande, vänskap, fred eller goda gärningar. 8Välvilja (kärlek) är en av de viktigaste egenskaperna hos varje varelse. 9Egentligen finns endast en sorts välvilja (kärlek), men välvilja (kärlek) kan ha olika ●riktningar, olika ●intensiteter och olika ●teman. 10De viktigaste riktningarna (eller ”sorterna”) av välvilja (kärlek) är: 1. egoism; 2. grupp-egoism; 3. amorism. 11Amorism är den totala, godaste och heligaste (v26) välviljan (kärleken). 12Rättfärdiga (v34) varelser har även denna välvilja (kärlek). (13Helig betyder: god, vägledande, prioriterad, vördad.) 14Amorism (läran) kritiserar inte all egoism, ty somlig egoism kan vara ”nödvändig” för alla; men amorism skiljer på rättfärdig egoism och orättfärdig (v50) egoism.
15Betydelse av ordet amorism bör framgå av sammanhang, nämligen: 1. total välvilja, kärlek (v27), 2. total lycka (v28), 3. läran om: ●total välvilja, ●total lycka, ●amoristiska visionen (v25) och ●dygderna (v38); (4. Amorism kan även betyda rättfärdighet.) 16Amorism är främst en helig lära som utbildar om: A. Amoristiska visionen; B. Total lycka; C. Dygderna; främst total välvilja (essensen i amoristisk kärlek); D. Trosbekännelse; (E. Boken Amorism och övrigt i läran). 17Amorism (läran) är så gott som kravlös och skiljer sig därigenom från många andra idéer, politik och många religioner. 18Krav kan vara viktiga för att förverkliga välvilja (kärlek). 19Men amorism (läran) är främst kravlös utbildning; ingen domstol. 20Amorism utbildar om tro om vad äkta rättfärdighet och äkta helighet är. 21Amorism vill främja sanning lycka, självkänsla och tacksamhet för livet, nåd och möjligheter. 22Amorism vill inte få någon att hyckla eller sörja det som den inte kan bli. 23Amorism kräver inte något av någon. 24Undantag: amorism kräver enkel grundläggande artighet av de som är i kontakt med Amoristerna; (och amorism har krav på ledare för amorism).
25Amorism (lärans) grund är amoristiska visionen; visionen kan definieras som att: någon varelse (helst alla) önskar total lycka till alla (v28) (önskan kan förkortas ●total lycka eller ●amorism); och att denna eller dessa varelser helgar (v26) total välvilja (v27) som den absoluta och främsta dygden (v38); [och att någon (helst alla) förstår att amorism (total lycka) är en av livets meningar/mål, nämligen den heligaste meningen/målet]. (26Helga betyder att hålla något för heligt; alltså att prioritera, vörda eller t.o.m. förkunna att något är viktigt och gott.) 27Total välvilja innebär att: ●önska att alla (som vill) är obegränsat lyckliga; ●och att inte avundas och att inte vara elak; ●och att styra och begränsa förverkligandet av välviljan genom att (önska att) inse sina egna och verklighetens gränser. 28Total lycka är: ●att vara (övervägande) lycklig och ●att själv ha total välvilja. 29Total lycka måste inte betyda gränslös lycka, ständig glädje och tyvärr inte alltid total frihet från lidande. 30Välvilja, kärlek och lycka önskas av alla vakna och tillräckligt friska och tillräckligt kunniga varelser, (även om somliga inte inser det eller inte erkänner det). 31Amorism (läran) har skapats och helgas för att lycka och godhet inte ska hämmas (alltför mycket) av orättfärdighet. 32Och för att påminna om viktiga (och unika) förklaringar av begreppen välvilja, kärlek, lycka, dygder, rättfärdighet, helighet, total lycka och total välvilja. 33Dessa och många andra begrepp är inte självklara; utan amorism (läran) missförstås begreppen ofta. 

34Rättfärdighet är den mentala styrkan som vissa varelser har, nämligen att ha total välvilja (till alla, även till fiender), vilket är den heligaste och den absoluta dygden (v1254); och att helga de övriga (amoristiska) dygderna som endast är relativa dygder. 35Amorism (total välvilja) är den enda dygden som inte kan åsidosättas i rättfärdighet. 36Rättfärdighet är att låta amorism (total välvilja) styra och avgöra när, om och hur dygderna och ens egoism, ens gruppegoism och ens önskningar bör eller inte bör förverkligas. Sådant kan inte eller bör inte alltid förverkligas eftersom alla varelser, även de rättfärdiga har (mentala eller fysiska) svagheter. 37Ju rättfärdigare någon varelse är desto mera förverkligar varelsen de amoristiska dygderna.
38Amoristiska dygder är: ●total välvilja, som är heligare än de relativa dygderna som är: ●kärlek; ●artighet; ●sanning; ●yttrandefrihet; ●nåd; ●förlåtelse; ●ödmjukhet (respekt och självuppoffring); ●medkänsla; ●yttrandefrihet; ●vetenskaplighet; ●ordning; ●rättrogenhet (att förstå läran); ●vishet; ●helighet; ●styrka (mental och fysisk); ●frihet; makt (rättfärdig: styrka, frihet, ansvar, konflikt). 39Alla dessa dygder är alltid heliga, men de relativa dygderna är inte alltid eftersträvansvärda; ty människor har svagheter. 
40Varje rättfärdig varelse och varje vaken (och tillräckligt frisk) varelse idkar: ●makt (åtminstone delvis över sina tankar); ●egoism; ●krav; ●val (gränser; värderingar; domar); ●konflikter. 41Allt kan brukas rättfärdigt; eller missbrukas eller idkas orättfärdigt, alltså utan amorism (total välvilja).
42Utbildning med amorism (läran) kan vara viktig även när amorism (dygderna och visionen) inte ”kan” förverkligas. 43Amorism (trosbekännelsen) är bland det viktigaste som alla (vänner och fiender) kan utbildas med och artigt påminnas med för att främja godhet, lycka och helighet i: liv, samvaro, ledarskap och världen. 
44Allt, även alla varelser (även orättfärdiga) har något gott i sig. 45Välvilja, kärlek och rättfärdighet kan vara äkta eller imiterad. 46Rättfärdighet är bland det viktigaste och bästa som kan imiteras, om det imiteras ärligt. 47Välvilja, kärlek, rättfärdighet och dygder kan väckas och främjas genom utbildning, meditation och bön. 48Rättfärdighet är ofta den godaste och värdefullaste egenskapen som varelser kan ha. 49Helhjärtade amorister är renhjärtade (rättfärdig personlighetstyp). 
50Orättfärdighet är frånvaro av amorism (total välvilja), men även att inte helga de andra amoristiska dygderna (v38). 51Orättfärdighet är välviljebrist (kärleksbrist); symptom: avund, elakhet, oärlighet eller otacksamhet. 52En anledning till att amorism (läran) är kravlös är att: människor med otillräcklig medkänsla inte kan bedöma om någon är rättfärdig eller orättfärdig. 53Synd är en sorts orättfärdighet, nämligen handlingar som präglas av att frivilligt förkasta amorism (välviljan och dygderna). 54Det kan ibland vara nödvändigt eller rättfärdigt att helt eller delvis förlåta orättfärdighet.55Ingen kan helt förtjäna något (t.ex. liv och lycka); någon nåd är alltså nödvändig för allt (förutom för Gud?).

56Amorism kräver inte att någon tror på: Gud, övernaturlighet, det okända, (gissningar eller tro om) framtiden eller liv efter detta. (57De verkligt heliga gillar troligen ändå amorism.) 58Amorism varnar ödmjukt för otydliga idéer om och missbruk av begrepp som Gud, övernaturlighet och helighet; och varnar ödmjukt för idéer som strider mot amorism. 59Amorism gäller även om Gud inte finns, men amorism är öppen för en eller flera av följande idéer (när de inte trovärdigt motbevisas): 60Gud kan finnas och vara evig, alltings yttersta ursprung, yttersta mening, den yttersta verkligheten; den godaste, kärleksfullaste, mest barmhärtige, rättfärdigaste, heligaste och mäktigaste varelsen och personen; den yttersta domaren; allas främsta hopp; och den som har störst förmåga att helt eller delvis förlåta svagheter, fel och orättfärdigheter. 61Helhjärtad amorism kännetecknar troligen alla rättfärdiga varelser, t.ex. rättfärdiga människor, Kristus och Gud. 62Alla goda möjligheter (t.ex. livsvilja) som trots allt finns i världen antyder stöd för idéerna om Gud som finns i denna trosbekännelse. 63Amorism är Helig Ande, Sanningens Ande och ingår i verkligt god och rättfärdig samvaro och frälsning. 64De heligaste samfunden präglas av amorism.

+ + + +


Förklaring

Bild på Fredrik som läser
sin engelska text även
 i poetisk form. Länk 
Amorism är inte beroende av förklaringar om Bibeln, Gud, Jesus, övernaturlighet, andra grupper och religioner. Men vi säger att vi är ödmjukt öppna för att vi kanske har de bästa förklaringarna av Jesu viktiga budskap om kärlek och förlåtelse. Amorism är inte beroende av teologi och förklaringar om Gud. (Men amorism är öppen för egen teologi.) Orsaken är att sådant ibland misstolkas alltför lätt. Amorism bygger istället på egen grund, den amoristiska visionenoch på min (Fredrik Vesterbergs) tolkning av den. (För övrigt så tror jag att det är den bästa och viktigaste kunskapen och tron om Jesus och Gud.) Amorism och trosbekännelsen handlar om kärlek, sanning, förlåtelse för lycka till alla, yttrandefrihet och vetenskap m.m. Amorism är kravlös och så gott som opolitisk. Den kan även kallas symbolum amoristicum eller The Golden Creed. Jag kallar den även Guds, Helig Andes och Hjälparens trosbekännelse. Vi tror att trosbekännelsen innehåller viktiga/heliga ord som människor behöver påminnas om för att leva bättre och för att världen ska vara god eller bli bättre. 



Andra kyrkors trosbekännelser

Bilden visar kejsar Konstantin av Rom
Bilden visar mötet där den Nicaenska
trosbekännelsen stadfästes år 325 (och
381) e.Kr. Jag har tillagt symboler för
Amoristerna och andra kyrkor. Bilden
visar även om en ny ortodox Bibel.
Tro är viktigt! Man kan sammanfatta sin tro i en trosbekännelse. Att skriva trosbekännelser kan ta lång tid. För andra kyrkor kunde det ta ca 1000 år. Även deras trosbekännelser finns i olika varianter. Deras tre vanligaste trosbekännelser är: Apostoliska, Nicensk-konstantinopolitanska respektive den Athanasianska trosbekännlesen. Den vanligaste trosbekännelsen är den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen. De två andra av de vanligaste trosbekännelserna är de Apostoliska och Athanasianska trosbekännelserna. Amorism använder inte dessa och andra kyrkors trosbekännelser.


Om den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen


Den Nicenska trosbekännelsen är kortare. Den är från år 325. Den Nicensk-konstantinopolitanska (i någon variant) är den vanligaste trosbekännelsen. Den accepteras av de flesta kristna, närmare bestämt av de •ortodoxa, •katolska och •evangeliska (d.v.s. lutherska och anglikanska) kyrkorna. Amorism är inte beroende av Bibeln och av andra kyrkors läror och trosbekännelser. De tre (eller flera) andra trosbekännelserna handlar om Jesus och Gud. Men tyvärr inte om vad det innebär att vara rättfärdig, kärleksfull och kristen; undantag: Athanasianska trosbekännelsen nämner att man måste tro på Jesus Kristus och deras Gud, men så mycket mera förklaras inte. Den nedanstående trosbekännelsen accepteras av de flesta kristna, närmare bestämt av de •ortodoxa, •katolska och •evangeliska (t.ex. lutherska och anglikanska) kyrkorna. 


 Den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen från år 381 e.Kr.
Färgmarkeringar visar hur jag tror att översättningen bör vara.

(Πιστεύομεν) Vi jag tror på en Gud, FVallsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är. Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, ljus av ljus, Gud av Gud, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting FVskapades är skapat; och för oss människor och för vår frälsnings skull har nedstigit från himmelen. Och han har antagit kött genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa. Han har FVock blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven. På tredje dagen har han uppstått FVenligt efter skrifterna och uppstigit till himmelen. Han sitter på Faderns högra sida och skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda, och på hans rike skall icke vara någon ände.

Och på den Helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, som FVtillsammans (/tillika) med Fadern och Sonen tillbeds och förhärligas (äras?) och som har talat genom profeterna. Och på en helig, katolsk (/allmännelig) och apostolisk kyrka.

(Ὁμολογῶ) Vi Jag bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och (μέλλοντος αἰῶνο) FVlivet i den kommande världen (epoken) den kommande världens liv. Amen


Språkligt föredrar jag de ovanstående översättningsförslagen 
före en annan vanlig variant nedan. Men dessa trosbekännelser är ändå långt ifrån lika innehållsrika och viktigt klargörande som amorismens trosbekännelse.

Vi tror på Gud Fader Allsmäktig, himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den heliga Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.



Bild jpg Symbol för amorism och Amoristerna
Symbol för amorism®
och Amoristerna 

Referenser och Länkar till andra artiklar på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du även läsa om boken och helst köpa den.

Länkar: Här förklaras amorism.


Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.

*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.

2 kommentarer:

  1. Att tvivla på Guds existens, vilket amorismen gör, skapar mörker och elände. Att älska och tro på Gud, och hålla hans bud, skapar sann lycka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, som amorist måste man inte tvivla på Guds existens. Man måste inte heller tro på Guds existens. Amorism bygger på en vision, oavsett om Gud finns eller inte finns. I boken Amorism förklaras den amoristiska teologin, vad amorism kan godkänna. Ty amorism tror inte vad som helst om Gud. Men amorism bygger inte på tro på Gud. Amorism menar att vi har rätt att tro på visionen tills den motbevisas av Gud själv. Tills vidare är amorism öppen för att Gud kan finnas och att Gud kan vara helhjärtad amorist, alltså totalt välvillig till alla. Jämför: amorism bygger inte på tro på människor eller jordklotet. Men sådant kan ändå finnas. Amorism och jag är öppen för tro på sådant. Men varje amorist har även rätt att inte tro på vad som helst om sådant. Lär amoristisk teologi av boken Amorism. Nästa utgåva blir ännu bättre.

      Radera

Om du vill kommentera: Klicka på texten "Kommentera som:" och välj om du vill publicera som: "Google konto", "Namn/Webbadress" eller "Anonym". Annars kommer din kommentar inte fram.
Kommentarer bör vara på svenska och hålla sig till artikelns tema. (Comments in Swedish are prioritized.) Tips: Skriv din kommentar i ordbehandlare. Då blir kommentaren bättre och du kan spara den.