Trosbekännelse

Bättrad den 18-10-25 bytt empati mot medkänsla; 18-10-14 Länkar; Inledning, text; 17-10-07 länkar förklarar vad konflikt och egoism egentligen är; 17-10-04 Trosbekännelse. Symbolum amoristicum.


Amoristerna är en förening,
ett samfund t.o.m. en kyrka.
Lär dig vad ordet kyrka
egentligen betyder: länk:
kyrka.
Trosbekännelsen sammanfattar det viktigaste om amorism. Med glädje presenterar vi den kanske mest informativa, lärorika och trovärdiga trosbekännelsen i världen. En ny filosofi. Trosbekännelsen hjälper Dig att förstå världen, människor och Gud bättre. (Amorism, läran, accepterar specifika idéer om Gud. Amorism bygger inte på förklaringar om Gud. Därför kan även ateister vara amorister. Trosbekännelsens sista verser handlar om sådant.) Hittills så har amorism den enda trosbekännelse som nämner begreppen kärlek, välvilja och rättfärdighet; och förklarar dessa. I trosbekännelsen nämns de amoristiska dygderna. De är bästa grunden för att främja god etik och god moral. Vi tror att trosbekännelsen är bland det viktigaste som man kan utbilda om. Alla avancerade begrepp i trosbekännelsen förklaras i boken Amorism. Köp boken. Då stöder du publicering av flera böcker. Varje god lära bör (som amorism) ha en egen trosbekännelse, alltså varudeklaration. Andra läror som enbart hänvisar till böcker och saknar trosbekännelse missförstås och missbrukas lätt eftersom de är svårare att överskåda. Lärare, allmänheten, politiker, ateister, andra religioner och kyrkor bör lära sig av amorism för att få verklig trovärdighet. 
Klicka nedan så syns trosbekännelsen....


Amorism®, grund och sammanfattning. 

TROSBEKÄNNELSE



Från den 2017-10-03
(V..) visar vilken vers i trosbekännelsen som förklarar begreppet. (Egoism och gruppegoism förklaras via länkar eftersom dessa två begrepp oftast missförstås.)

Verserna 1 – 15, 19 – 24, 29 – 32 och 55 ger kortfattad förklaring av amorism. Amorism och trosbekännelsen handlar främst om: Välvilja; Kärlek; Godhet; Lycka; Dygder; Rättfärdighet; Artighet; Yttrandefrihet; Vetenskaplighet; Helighet; Utbildning.

1Välvilja är kärlek. 2Välvilja är essensen (det viktigaste) i all äkta kärlek. 3Kärlek kan vara mera än enbart välvilja, nämligen även förverkligad välvilja, alltså handlingar som präglas av välvilja. (4Handlingar är frivilliga: •tankar, •ord, •gärningar och •underlåtelser.) 5Välvilja (kärlek) är en av de viktigaste egenskaperna hos varje varelse. 6De viktigaste sorterna av välvilja (kärlek) är: 1. egoism; 2. grupp-egoism; 3. amorism. 7Amorism är den totala, godaste och heligaste välviljan (kärleken). (8Helig betyder: god, vägledande, prioriterad, vördnadsvärd.) 9Amorism kritiserar inte all egoism, ty somlig egoism kan vara nödvändig, till och med rättfärdig (V32). 10Att ha välvilja till någon är att vilja denne liv och lycka och att vilja motverka ofrivilligt lidande. 11Vilja (även välvilja) är prioriterad önskan, nämligen önskan som kan förverkligas genom handlingar, när man själv tror att det är lämpligt. 12Välvilja (kärlek) måste inte innebära: agerande, att gilla någon, att hålla fred med någon; (ty: ●man kan/bör inte alltid agera; ●ofullkomligheter och orättfärdighet (V49) måste inte gillas).

13Amorism är främst en lära som utbildar om: 1. Amoristiska visionen (V19); 2. total lycka (V24); 3. dygderna (V31); främst total välvilja (V23); 4. trosbekännelse (som sammanfattar läran); 5. övrigt i läran, boken Amorism. 14Amorism (läran) är så gott som kravlös och skiljer sig därigenom från många andra idéer, många religioner och politik. 15Amorism (läran) kräver inte något av någon, (förutom av ledare för amorism). [16Men samfundet Amoristerna (och alla varelser) har frihet att idka krav. 17Endast ledare för amorism måste ha kunskaper om amorism.] 18Amorism (läran) är kravlös, ty: 1. ofta är det omöjligt att vara totalt god (i annat än välvilja); 2. ofta kan man endast gissa vad som är godast;

19Amorism (lärans) grund är amoristiska visionen nämligen att: några varelser (helst alla) helgar de amoristiska dygderna, främst total välvilja. (20Helga betyder att prioritera, vörda, förkunna att något är heligt.) 21Ordet amorism betyder: 1. total välvilja (kärlek), 2. total lycka, 3. läran om: ●total välvilja, ●total lycka, ●amoristiska visionen och ●dygderna. (224. Amorism kan även betyda rättfärdighet.) 23Total välvilja betyder: ●att vilja att alla (som vill) är och förblir oändligt och obegränsat lyckliga; ●att själv inte ha avund och elakhet, ●att styra och begränsa förverkligandet av välviljan genom att inse sina egna och verklighetens gränser; att helst inte vara övermodig eller undermodig. 24Total lycka betyder att vara lycklig och att ha total välvilja; total lycka kan växa i denna anda. 25Total lycka betyder inte gränslös lycka. 26Begreppen total lycka och total välvilja har skapats och helgas för att: lycka inte ska hämmas felaktigt och alltför mycket av onödigheter, orättfärdighet, nämligen: kärleksbrist, avund och elakhet. 27Begreppen amorism, total lycka och total välvilja har skapats och helgas även för att: visa och påminna om viktiga förklaringar och den stora vidden av begreppen välvilja, kärlek och lycka; och att det finns viktiga (och mindre viktiga) definitioner av dessa begrepp. 28Välvilja, kärlek och lycka eftersträvas av alla vakna, friska och fria varelser, (även om somliga inte inser det eller inte erkänner det). 29Men dessa begrepp är som sagt flertydiga, inte alltid självklara och heliga, men de missförstås och missbrukas ofta. 30Övermod och illusion är t.ex. att tro att betydelser av ord är självklara, entydiga och icke-utvecklingsbara; och att goda definitioner inte måste förvaltas och förklaras (och försvaras).

31Amoristiska och heliga dygder är: ●välvilja (helst total välvilja); ●kärlek; ●artighet; ●sanning; ●nåd; ●förlåtelse; ●ödmjukhet (respekt och självuppoffring); ●medkänsla; ●ordning; ●vishet; ●helighet; ●styrka (mental och fysisk); ●frihet; ●yttrandefrihet; ●vetenskaplighet; makt (styrka, frihet, ansvar och konflikt, helst rättfärdig). 32Rättfärdighet är att ha total välvilja och att helga de övriga amoristiska dygderna; inga andra handlingar och dygder måste idkas. 33För att vara rättfärdig måste övriga amoristiska dygder endast helgas, men inte alltid förverkligas. 34Ju mera rättfärdig en person är desto mera förverkligar den de amoristiska dygderna. 35Amorism (total välvilja) är den heligaste dygden; och den enda dygden som inte kan åsidosättas i rättfärdighet. 36Troligen kan ingen alltid förverkliga alla dygder helt.

37Allt, även dygder kan missbrukas, t.o.m. idkas orättfärdigt. 38Varje varelse, även rättfärdiga, idkar: ●makt; ●egoism; ●krav; ●val (gränser; värderingar; domar); ●konflikter. 39Människor med otillräcklig empati förstår inte att rättfärdiga låter total välvilja prägla sitt idkande av alla här punktade företeelser. 40Trots det kan det vara mycket viktigt att utbilda alla människor om amorism (läran, dygderna, total välvilja, lycka).

41Utbildningen kan vara viktig även när dygderna och visionen inte ”kan” förverkligas, och även när någon inte vill väl. 42Amorism (trosbekännelsen) är bland det viktigaste som alla (vänner och fiender) kan utbildas om och artigt påminnas med för att främja godhet, lycka och helighet i: liv, samvaro, ledarskap och världen.

43Allt, även alla varelser (även orättfärdiga) har något gott i sig. 44Välvilja, kärlek och rättfärdighet kan vara äkta eller imiterad. 45Rättfärdighet är bland det viktigaste och bästa som kan imiteras. 46Välvilja, kärlek, rättfärdighet och dygder kan väckas och främjas genom utbildning, meditation och bön. 47Rättfärdighet är ofta den godaste och värdefullaste egenskapen som varelser kan ha. 48Helhjärtade amorister är renhjärtade (rättfärdig personlighetstyp).

49Orättfärdighet är frånvaro av amorism (total välvilja), men även att inte helga de andra amoristiska dygderna. [50Orättfärdighet igenkänns ibland på kärleksbrist, avund, elakhet. 51En anledning till att amorism (läran) är kravlös är att: människor med otillräcklig empati kan inte i verkligheten bedöma om något är rättfärdigt eller orättfärdigt.] 52Synd är en sorts orättfärdighet, nämligen handlingar som präglas av att frivilligt förkasta amorism (välviljan och dygderna). 53Det kan ibland vara nödvändigt eller rättfärdigt att (helt eller delvis) förlåta orättfärdighet.

54Ingen kan helt förtjäna något (t.ex. liv och lycka); någon nåd är alltså nödvändig för allt (förutom för Gud?). 55Amorister måste inte tro på: Gud, övernaturlighet, det okända, (gissningar om) framtiden eller liv efter detta. (56De verkligt heliga helgar och gillar ändå amorism.) 57Amorism bygger inte på förklaringar om Gud. 58Amorism gäller även om Gud inte finns, men amorism är öppen för följande: 59Gud kan vara evig, alltings yttersta ursprung och mål, den yttersta verkligheten; den godaste, rättfärdigaste och mäktigaste varelsen; den yttersta domaren; allas främsta hopp. 60Amorism är Helig Ande, Sanningens Ande och den bästa grunden för verkligt god samvaro och frälsning. 61Gud och alla utpräglat goda varelser, även Kristus, är troligen helhjärtade amorister. 62Alla goda möjligheter som finns i världen antyder detta. 63De heligaste samfunden präglas av amorism.

+ + + +

Förklaring

Bild på Fredrik som läser
sin engelska text även
 i poetisk form. Länk 
Amorism är inte beroende av förklaringar om Bibeln, Gud, Jesus, övernaturlighet, andra grupper och religioner. Orsaken är att sådant misstolkas alltför lätt. Amorism bygger istället på egen grund, den amoristiska visionen. (För övrigt så tror jag att det är den bästa och viktigaste kunskapen och tron om Jesus och Gud.) Amorism och trosbekännelsen handlar om kärlek, sanning, förlåtelse för lycka till alla, yttrandefrihet och vetenskap m.m.  Amorism är kravlös och så gott som opolitisk. Bilden här nära är rörlig. Den förklarar amorism, men även om det som inte är amorism t.ex. idén om x-varelser. Kom till föredrag och möten! Då kan vi förklara bilderna.  Översatt till engelska The Golden Creed eller The Golden Mantra. Jag kallar den även Guds, Helig Andes och Hjälparens trosbekännelse. Vi tror att trosbekännelsen innehåller viktiga/heliga ord som människor behöver påminnas om för att leva bättre och för att världen ska vara god eller bli bättre. 



Andra kyrkors trosbekännelser

Bilden visar kejsar Konstantin av Rom
Bilden visar mötet där den Nicaenska
trosbekännelsen stadfästes år 325 (och
381) e.Kr. Jag har tillagt symboler för
Amoristerna och andra kyrkor. Bilden
visar även om en ny ortodox Bibel.
Tro är viktigt!
Man kan sammanfatta sin tro i en trosbekännelse. Att skriva trosbekännelser kan ta lång tid. För andra kyrkor kunde det ta ca 1000 år. Även deras trosbekännelser finns i olika varianter. Deras tre vanligaste trosbekännelser är: Apostoliska, Nicensk-konstantinopolitanska och Athanasianska trosbekännlesen. Den vanligaste trosbekännelsen är den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen. Den finns nedan. De två andra av de vanligaste trosbekännelserna är de Apostoliska och Athanasianska trosbekännelserna. Amorism använder inte dessa och andra kyrkors trosbekännelser.

Trosbekännelser bör helst vara förklarande. Inte enbart hänvisa till svåra eller abstrakta ord. Alla trosbekännelser i amorism handlar om amorism, alltså om visionen om kärlek, sanning och förlåtelse för lycka till alla, och förklaringar av sådant. Det gör Amoristernas trosbekännelser unika. Våra nyaste trosbekännelser förklarar vad rättfärdighet och synd är. Det ökar trosbekännelsens värde. För amorism räcker den senaste trosbekännelsen. (Våra tidigare har samma innehåll, det viktigaste, men är kortare.) Amorism tror att rättfärdighet, kärlek, sanning och förlåtelse för lycka är mycket viktigt. Därför gynnar Amoristerna, kyrkan för amorism det genom att läsa vår heliga trosbekännelse på våra möten.

Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen från år 381.

Amorism är inte beroende av Bibeln och av andra kyrkors läror och trosbekännelser. Amorism bygger på amoristiska visionen och min Fredrik Vesterbergs tolkning av den. Amorism är inte ens beroende av teologi och förklaringar om Gud. (Men amorism är öppen för egen teologi.) Röd text nedan (i den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen) är mina förslag eller markeringar där alternativa översättningar (eller versaler) finns jämfört med det grekiska originalet. Röd text som står efter initialerna FV är mina förslag. Den Nicenska trosbekännelsen är kortare. Den är från år 325. Den Nicensk-konstantinopolitanska (i någon variant) accepteras av de flesta kristna, närmare bestämt av de •ortodoxa, •katolska och •evangeliska (t.ex. lutherska och anglikanska) kyrkorna.

(Πιστεύομεν) Vi jag tror på en Gud, FVallsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är. Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, ljus av ljus, Gud av Gud, sann Gud av sann Gud, född
 och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting FVskapades är skapat; och för oss människor och för vår frälsnings skull har nedstigit från himmelen. Och han har antagit kött genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa. Han har FVock blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven. På tredje dagen har han uppstått FVenligt efter skrifterna och uppstigit till himmelen. Han sitter på Faderns högra sida och skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda, och på hans rike skall icke vara någon ände.

Och på den Helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, som FVtillsammans (/tillika) med Fadern och Sonen tillbeds och förhärligas (äras?) och som har talat genom profeterna. Och på en helig, katolsk (/allmännelig) och apostolisk kyrka.

Ὁμολογῶ Vi Jag bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och (μέλλοντος αἰῶνο)
FVlivet i den kommande världen (epoken) den kommande världens liv. Amen


Bild jpg Symbol för amorism och Amoristerna
Symbol för amorism®
och Amoristerna 

Referenser och Länkar till andra artiklar på www.amorism.cc. I en av länkarna kan du även läsa om boken och helst köpa den.

Länkar: Här förklaras amorism.


Vänliga, amoristiska* hälsningar till alla från Fredrik och Amoristerna!

Filosofen, grundaren och ledaren (biskop) för Amoristerna, kyrkan för amorism®.

*Amoristisk hälsning betyder att man önskar total lycka till alla. Även när man inte kan förverkliga denna önskan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs., du måste välja om du vill Publicera som: "Google konto", "Namn/Webbadress" eller "Anonym"; annars kommer din kommentar inte fram.
Kommentarer bör vara på svenska och hålla sig till artikelns tema. (Comments in Swedish are prioritized.) Tips: Skriv din kommentar i ordbehandlare. Då blir kommentaren bättre och du kan spara den.